Kiststenar

Ardrekistans olika delar kallas normalt för kiststenar. De har oftast behandlats relativt styvmoderligt av forskningen
och det råder inte full konsensus om funktionen. 

Lindqvist (1964:90ff) listar 29 bildstenar med kistform som han tolkar som offeraltare.

Stenqvist (2014a:6-8, 13-15) anser att dessa bildstenar inte har varit delar av en kista utan varit fristående och kallar dem för små vågformade bildstenar.

Ardrekistans sammanhängande runinskrift, enhetlig ristningsteknik och flera konstruktionsdetaljer talar dock tydligt för att åtminstone Ardrekistans olika delar ursprungligen varit monterad i en kistform. 

Det finns ett fåtal liknande gotländska kiststenar bevarade:

G181 (Sanda) är en välbevarad kistsida, förmodligen i RAK-stil (980-1100)

Enligt Källström 2012:123 är däremot G266 (Stenkyrka) ristad med kortkvistrunor,
dvs. betydligt äldre än Ardrekistan.

Likheter i ristningsteknik och ornamentik finns mellan Gotlands dvärgstenar, exempelvis de som
hittades i Ardre, och de öländska gravmonumenten (Ljung 2016a:159-160,169).

Runstenarna från Resmo, speciellt Öland 4, företer flera likheter med Ardrekistan.